Om åderförkalkning

Blodet cirkulerar i kroppen i ett system av blodkärl. Dessa blodkärl kan liknas vid mjuka elastiska rör vars väggar är uppbyggda i tre olika lager bestående av celler, muskulatur och bindväv. Artärer heter de blodkärl som går i riktning från hjärtat ut i kroppen. De för med sig syresatt blod ut till kroppens celler. Vener heter de blodkärl som går i motsatt riktning.

Blodkärlens väggar är normalt mjuka och elastiska men vår livsstil leder ofta till att det bildas för mycket fett i dessa väggar. Fettansamlingarna gör blodkärlen stela och oregelbundna, ett tillstånd som kallas åderförkalkning.

Vad är åderförkalkning?

Åderförkalkning är förträngningar både i blodkärlen runt hjärtat, kranskärlen, och blodkärlen utanför hjärtat, de perifera kärlen. I det här stycket kommer vi behandla sjukdomstillståndet i de perifera kärlen.  Ytterligare information om sjukdomstillstånd i de perifera kärlen, orsakade av bland annat åderförkalkning, finns under aneurysm/pulsåderbråck och aortadissektion. Och för att få mer information om åderförkalkning i hjärtats kranskärl kan du söka under kärlkramp och hjärtinfarkt.

Åderförkalkning, eller ateroskleros som det också kallas, är ett resultat av flera års ansamling av fett och kolesterol i blodkärlen. Dessa fettansamlingar medför en tillväxt på artärväggarnas innersta lager som så småningom blir till ett kalkliknande skal, därav namnet åderförkalkning. De tidigare mjuka och elastiska kärlväggarna blir nu istället stela och oregelbundna. Detta tillstånd medför i sin tur att hjärtat får arbeta hårdare för att få blodet att passera i dessa förträngda delar och att kroppen i värsta fall blir utan det livsnödvändiga syrerika blodet.

Åderförkalkning drabbar, till viss del, nästan alla svenskar och vi ser det som ett normalt åldrande. Stora fettansamlingar som helt blockerar ett blodkärl, en så kallad blodpropp, leder dock till allvarliga sjukdomstillstånd. Sitter blodproppen i kärlen som leder upp mot huvudet kan man drabbas av stroke eller TIA (kort medvetandeförlust). Sitter åderförkalkningen i benen kan man istället drabbas av något som kallas fönstertittarsjuka. Den åkomman har fått sitt namn då man genom syrebristen får så ont i benen att man gärna stannar upp ett tag och vilar (och tittar lite i skyltfönstret) innan man går vidare. En ytterligare komplikation av åderförkalkning är impotens.

De vanligast drabbade kärlen är de stora och medelstora artärerna såsom ben-, arm-, hals- och njurkärlen. När åderförkalkningen väl börjat ge besvär i någon del av kroppen, är oftast också andra artärer drabbade, även om några besvär ännu inte börjat märkas.

Riskerna för åderförkalkning har till stor del att göra med hur vi lever, även om den största riskfaktorn är ärftlighet. Har man åderförkalkning i släkten är det därför extra viktigt att försöka påverka de riskfaktorer som går att förändra såsom rökning, fet mat och en stillasittande livsstil.

Symtom

Åderförkalkning drabbar många människor, de flesta i högre ålder. Förkalkningen kan också börja redan i tidig ålder men det kan gå många år innan man känner av den. Män drabbas ofta tidigare än kvinnor. En förklaring till detta kan vara en skyddande effekt av det kvinnliga hormonet östrogen. I samband med klimakteriet sjunker nivåerna av detta hormon och då ökar också risken för åderförkalkning hos kvinnor.

Det finns flera faktorer som medför risk att även drabbas i tidig ålder. Samtidig förekomst av flera riskfaktorer innebär ökad risk.
Riskfaktorer:

  • diabetes, typ 1 och typ 2
  • rökning
  • åderförkalkning i familjen
  • högt blodtryck
  • hög kolesterolhalt i blodet
  • för lite, eller ingen motion
  • stress

Åderförkalkning ger inga symtom i tidigt skede. Dessutom påverkas symtom, i senare skeden, av vilken artär som drabbas och hur allvarlig förträngningen är. Följande symtom kan förekomma om de perifera kärlen är drabbade:

  • smärta (molande krampaktig smärta i höfter, lår eller vadmuskler)
  • smärtor i sätesmuskulaturen
  • domningar och pirrningar i ben, fötter eller tår
  • färgförändringar i huden (blekhet eller skiftningar i blått eller rött)
  • temperaturförändringar i huden
  • impotens
  • infektioner som inte läker
  • sårbildningar eller kallbrand

Diagnos

Om du misstänker att du lider av åderförkalkning eller om du har symtom som liknar ovanstående bör du genomgå en läkarundersökning. För att diagnostisera åderförkalkning är det viktigt att iaktta alla eventuella symtom. Efter samtal om symtomen genomförs även ofta flera olika tester.

Genom ett ultraljudstest kan läkaren få en bild av huruvida en speciell artär har en förträngning eller inte. Vid en kontraströntgen injiceras ett färgämne i artären. Färgämnet syns på röntgenbilderna och avslöjar artären och eventuella förträngningar. Andra metoder som datortomografi, isotopundersökning, magnetresonanskamera och mätning av trycket i kärlen, blodsocker och blodfetter blir också ofta aktuella.

Informationen på denna webbplats bör inte användas som ett substitut för ett samtal med din läkare. Tala alltid med din läkare angående diagnos och behandling.

Uppdaterad: 2011-09-19

Section Navigation

Additional information

Take Charge

Contact Us

Medtronic AB
Box 1034
164 21 KISTA
Medtronic
work Tel +46 (8) 568 585 00
work Fax +46 (8) 568 585 01
Order/Kundservice
Medtronic
work Tel +46 (8) 568 585 10
work Fax +46 (8) 568 585 11
Medtronic
Medtronic
Sweden