Nytta och risker med ballongvidning och stentning

Nytta

Inläggning av ett stent är liksom angioplastik ett minimalinvasivt alternativ. Därför är risken för komplikationer mindre och oftast kan patienten lämna sjukhuset redan dagen efter ingreppet. Den som får ett stent inlagt kan oftast snabbt återgå till sina normala aktiviteter. Dessutom har stentning följande fördelar:

  • Ingen större kirurgisk åtgärd behövs.
  • De flesta patienter behöver inte få narkos.
  • Svåra komplikationer är ovanliga.

Risker

Svåra komplikationer är ovanliga vid stentning, men ingreppet medför samma risker som enbart angioplastik vid behandling av koronarartärsjukdom. Man kan få en infektion där katetern sätts in eller blöda kraftigt, och man får troligen blåmärken. I sällsynta fall förekommer svåra komplikationer som hjärtinfarkt, stroke och plötslig hjärtdöd, men de är mycket ovanligare vid stentning.

Även med ett stent insatt finns det risk för återförträngning av koronarartären. Med vanliga metallstentar (bare metal stents – BMS) får så många som mellan 15 och 30 procent av patienterna restenos (återförträngning). Andelen beror på vilken typ av stent som har använts – bland de patienter som får läkemedelsavgivande stentar (drug-eluting stents – DES) är andelen mycket mindre. Om restenos uppstår kan patienten behöva en ny ballongangioplastik eller stentning.

Stentar har visats vara en säker och effektiv behandling, men i sällsynta fall kan de ge något som kallas stenttrombos. Stenttrombos innebär att man får en blodpropp efter att stentet har lagts in. Hos en liten procentandel av de patienter som har stent kan blodkropparna bli klibbiga och klumpa ihop sig till en liten klump – en blodpropp. När en blodpropp bildas kan den blockera blodets fria flöde genom artären och orsaka en hjärtinfarkt eller till och med leda till döden. Stenttrombos kan drabba både patienter med vanliga metallstentar och läkemedelsavgivande stentar. Forskarna undersöker nu om vissa läkemedelsavgivande stentar ökar risken för stenttrombos.

Det viktigaste för dig är att följa hjärtläkarens rekommendationer om att ta antikoagulantia, dvs. läkemedel som gör att blodet koagulerar mindre lätt. De ges ofta som kombinationsbehandling med aspirin (acetylsalicylsyra) tillsammans med klopidogrel eller tiklopidin. Det är mycket viktigt att du inte slutar ta läkemedlen innan din hjärtläkare säger att du ska göra det.

Informationen på denna webbplats bör inte användas som ett substitut för ett samtal med din läkare. Tala alltid med din läkare angående diagnos och behandling.

Uppdaterad: 2010-12-07

Section Navigation

Additional information

Take Charge

Contact Us

Medtronic AB
Hemvärnsgatan 9
Box 54
171 54 Solna
Medtronic
work Tel +46 (8) 568 585 00
work Fax +46 (8) 568 585 01
Order/Kundservice
Medtronic
work Tel +46 (8) 568 585 10
work Fax +46 (8) 568 585 11
Medtronic
Medtronic
Sweden