Levde med förlossningsskada i mer än 35 år innan hon fick hjälp av neuromodulering

Maj-Britt är hjälpt av sin InterStim

Maj-Britt var 23 år gammal, vältränad, frisk och nyligen färdig med sin lärarutbildning när hon födde sitt första barn hösten 1971. Pojken var stor och mot slutet av förlossningen fick en av barnmorskorna lägga sig på Maj-Britts mage och trycka ut honom. Maj-Britt sprack illa, riktigt hur mycket visste hon inte då, men hon minns tydligt barnmorskans svar när överläkaren undrade varför hon inte hade klippt. ”Jag klippte så djupt det gick” hade hon svarat.

En läkare har i efterhand berättat för Maj-Britt att hennes ringmuskel idag består av ca 10 % muskel och 90 % ärrvävnad efter förlossningen. Att det var en tuff förlossning råder det inget tvivel om, men barnmorskorna var barska gamla damer som levde efter devisen ”under vånda skall du föda ditt barn”. Ingen i personalen antydde att hennes förlossning hade varit exceptionellt svår eller att det var något onormalt med hennes underliv, så hon bet ihop. Och när hon inte fick något gehör för sin oro kring känslan av att stygnen gick upp mer och mer för varje gång hon besökte toaletten, så tog hon inte upp det igen.

”Att föda barn var något man bara skulle göra och klara av utan att klaga på den tiden”, säger Maj-Britt. ”Idag är det som tur är ett större fokus på kvinnans välmående och hälsa under graviditeten och förlossningen. Men självfallet finns det kvinnor som drabbas av svåra förlossningsskador även idag. Min förhoppning är bara att den nya generationens kvinnor vågar be om hjälp och stå på sig mer än vad jag gjorde.”

När jag träffar Maj-Britt i hennes ombonade villa en solig vårdag har hon nyligen kommit tillbaka från en tur till Skåne och ett batteribyte på sin neurostimulator. Vi småpratar lite och tittar på bilderna av Maj-Britts alla härliga barnbarn. Efter ett tag sätter vi oss i soffan och Maj-Britt börjar berätta sin historia. Periodvis är det tufft att minnas tillbaka, men allt som oftast tar livsglädjen över och Maj-Britt poängterar flera gånger under samtalet hur stolt och glad hon är för sina två söner.

Expert på sin egen mage och alltid ombyte i väskan

Två veckor efter den tuffa förlossningen 1971 blev Maj-Britt utskriven från sjukhuset, men besvären med att hålla sin avföring skulle hon komma att leva med i 35 år. Nervsignalerna upp till hjärnan var så pass skadade att Maj-Britt inte kände att hon behövde gå på toaletten innan avföringen var ända nere vid den skadade ringmuskeln. Var avföringen lös hade hon ingen chans at hålla sig och om hon var hård i magen och förstoppad så saknade hon förmågan att krysta eller känna när tarmen var tömd. För att inte fullständigt isolera sig hemma i huset lärde sig Maj-Britt att anpassa sin kost och planerade alla utflykter noga.

”Jag hade mellan 3-5 minuter på mig att hitta en toalett innan det kom i byxorna”, säger Maj-Britt. ”Jag gick ingenstans utan ombyte och jag blev expert på att planera min dag och styra mitt intag av mat så att jag inte skulle hamna i en situation där det inte fanns en toalett om jag nyligen hade ätit. Otaliga är ändå de gånger jag bara har lämnat en kundvagn full med varor på ICA för att snabbt hitta en toalett eller gå hem och byta till rent”.

Neuromodulering hjälper till att normalisera de skadade nerverna

Hjälpen kom för sju år sedan när Maj-Britt skulle in på en efterkontroll av en livmoderoperation, 35 år efter det att hon födde sin förste son. Det var på sommaren och den vikarierande läkaren som tog emot henne var en ung AT-läkare som nyligen varit nere och praktiserat på Bäckenbotten centrum i Malmö. Han var den förste under alla dessa år som frågade Maj-Britt rakt ut hur länge hon kunde hålla sin avföring.

”Jag är så tacksam att han vågade ställa frågan”, säger Maj-Britt. ”För honom var det inget konstigt att man som vuxen gjorde i byxorna och han berättade att det fanns andra i min situation som hade blivit hjälpta av neuromodulering. Innan jag gick därifrån hade han skickat en remiss till Bäckenbotten centrum i Malmö där terapin utfördes och jag var så hoppfull.”

Men eftersom Maj-Britt tillhörde ett annat landsting höll det på att inte bli någon operation i Malmö. Hon fick istället en remiss till ett av sjukhusen i Göteborg där man började prata med henne om att få hjälp av en dietist och en sjukgymnast.

”Jag var ju specialist på min mage efter 35 år av konstant fokus på min avföring och jag visste precis vad jag kunde och inte kunde äta, så att bli erbjuden att prata med en dietist var som ett hån för mig. Jag var gråtfärdig och blev tillslut riktigt arg”, berättar Maj-Britt.

Som tur var gav hon inte upp och några månader och flera samtal senare var hon äntligen på sitt första besök nere i Malmö och läkarna bekräftade att de trodde att hon skulle kunna bli hjälpt av neuromodulering.

”Den här manicken jag har inopererad i skinkan som skickar elektriska impulser till mina nerver precis som en pacemaker skickar impulser till hjärtat har underlättat min vardag och mitt liv”, säger Maj-Britt lättad. ”Det är inte bara det att jag nu kan undvika olyckor lättare eftersom jag får upp till 15 minuteras förvarning, utan den psykologiska aspekten har också varit otroligt viktig”.

”Äntligen har jag på riktigt förstått att jag drabbades av en förlossningsskada och att min oförmåga att hålla tätt inte var kopplad till något jag misslyckats med att göra. Mina nerver var skadade och min hjärna fick inga signaler om att jag behövde gå på toaletten”, säger Maj-Britt.

Skammen försvann lite och hon vågade äntligen berätta för dem hon bryr sig om att hon har en skada som gör att hon måste ha nära till en toalett. På skolan där hon arbetade fick Maj-Britt tillgång till en egen toalett som bara hon hade nyckel till.

”Det var en befrielse att kunna prata om det. Nu kunde jag sätta ord på mitt problem och jag kunde förklara för min omgivning varför jag ibland bara reste mig och gick mitt i ett samtal eller under pågående lektion. För även om jag idag kan hålla mig mer än 10 gånger längre än vad jag kunde innan jag fick min apparat så har jag fortfarande bara 10 % frisk ringmuskel och det kan inga elektriska impulser styra över. När jag måste gå behöver jag fortfarande hitta en toalett ganska omgående”.

Ingreppet och tiden efter

Själva operationen upplevde Maj-Britt som tuff eftersom man som patient ska vara vaken med enbart lokalbedövning. För att kirurgen ska kunna hitta bästa möjliga placering på elektroderna som sedan ska stimulera nerverna, måste patienten kunna kommunicera med läkaren och berätta var stimuleringen har bäst effekt.  Maj-Britt svarade bra på stimuleringen och har sedan operationen för sju år sedan ytterst sällan behövt justera eller ändra program själv hemma. Vid batteribytet lät man därför elektroderna sitta kvar och bytte bara ut själva dosan. En gång om året går Maj-Britt på kontroll för att se att allt sitter där det ska och att stimuleringen fortsätter att hjälpa Maj-Britt.

”Det är alltid befriande att komma till Bäckenbottencentrum för där skojar man och pratar fritt om kiss och bajs. Och det hjälper mig att se på detta som vilken annan sjukdom eller skada som helst. Idag vet jag att terapin genomförs på fler ställen runt om i landet och det är min förhoppning att min historia ska hjälpa någon annan att våga söka hjälp.”

Så avslutar Maj-Britt vårt samtal och jag lovar att skicka upp artikeln till henne när den är klar. Och innan jag går försäkrar jag henne om att vi kommer nå precis lika många läsare trots att hon väljer att vara anonym. Maj-Britt är alltså ett fingerat namn och bilden visar en annan kvinnas händer, men historien är sann och orden tillhör en stark och modig kvinna som delar med sig av sin berättelse för att andra ska slippa vänta lika många år på behandling som hon gjorde.

Lider du av fekal- eller urininkontinens? Sök hjälp!

Det kan finnas flera bakomliggande orsaker till inkontinens och Medtronics neuromodulering fungerar inte på alla. Men däremot har alla rätt att bli undersökta och bli tagna på allvar. Och även om det kanske inte blir neuromodulering så kan det finnas andra hjälpmedel och operationer som kan underlätta för någon som har svårt att hålla sin avföring eller urin. Sverige har ett flertal bäckenbottencentrum runt om i landet som man kan kontakta direkt eller be sin allmänläkare remittera till.

Informationen på denna webbplats bör inte användas som ett substitut för ett samtal med din läkare. Tala alltid med din läkare angående diagnos och behandling.

Uppdaterad: 2014-06-04

Section Navigation

Additional information

Contact Us

Medtronic AB
Hemvärnsgatan 9
Box 54
171 54 Solna
Medtronic
work Tel +46 (8) 568 585 00
work Fax +46 (8) 568 585 01
Order/Kundservice
Medtronic
work Tel +46 (8) 568 585 10
work Fax +46 (8) 568 585 11
Medtronic
Medtronic
Sweden