Diabetes är en av de stora folksjukdomarna. I Sverige räknar man med att det finns minst 350 000 människor med diabetes. Sjukdomen kan leda till svåra och livshotande komplikationer.
Ett bra avpassat förhållande mellan att motionera och att äta rätt är viktigt, men det räcker inte alltid. God diabetesvård som bygger på aktuell kunskap är i många fall nödvändig för att uppnå bästa möjliga blodsockerkontroll. Men vi har goda nyheter. Effektiva behandlingssystem som vår insulinpump och vårt system för kontinuerlig glukosmätning, kan hjälpa dig leva ett normalt och aktivt liv.
Man får oftast diagnosen typ 1-diabetes redan som barn eller i tonåren. Därför kallades denna typ av diabetes tidigare ”ungdomsdiabetes”. Men man kan drabbas av typ 1-diabetes oavsett ålder. Idag finns det cirka 50 000 människor i Sverige som har sjukdomen. Det kan vara skrämmande att få reda på att man har diabetes men med rätt vård och behandling kan diabetespatienter leva ett långt liv med god hälsa.
Symtomen på typ 1-diabetes uppträder ofta plötsligt och kan vara svåra. Man kan till exempel vara extra törstig, behöva kissa ofta, gå ner i vikt, vara extremt hungrig, kräkas, få magont eller bli väldigt trött. Hos kvinnor kan menstruationen upphöra. Om du har något av dessa symtom är det viktigt att du söker läkare så snart som möjligt.
Vid typ 1-diabetes kan bukspottkörteln inte producera tillräckligt med insulin, det hormon som hjälper kroppens celler använda blodsocker (glukos) för att få energi. Det finns ingen känd metod för att förebygga typ 1-diabetes, och forskarna vet inte säkert varför vissa drabbas och andra inte. Till skillnad från typ 2-diabetes finns det inget samband mellan typ 1-diabetes och kroppsvikt, kolesterolvärde eller högt blodtryck.
Om du har typ 1-diabetes i släkten löper du ökad risk att få sjukdomen. Även vissa virusinfektioner i barndomen kan öka risken för att drabbas av typ 1-diabetes.
Många får diagnosen typ 1-diabetes efter att ha hamnat på sjukhus på grund av extremt höga blodsockervärden (hyperglykemi). Läkarna använder flera olika testmetoder för att fastställa om en patient lider av ketoacidos, ett farligt tillstånd som kan leda till koma och död. Blodprover används för att mäta ditt blodsockervärde (glukos) och få en indikation på hur mycket insulin din kropp producerar.
Typ 2-diabetes är den vanligaste formen av sjukdomen. Cirka 300 000 svenskar, eller tre-fyra procent av befolkningen, har typ 2-diabetes. Typ 2-diabetes kallades tidigare ”vuxendiabetes”, men man vet nu att även barn och ungdomar kan drabbas. Det kan vara skrämmande att få reda på att man har diabetes, men med rätt vård och behandling kan diabetespatienter leva ett långt liv med god hälsa.
Många av symtomen på diabetes kan till en början verka harmlösa. Man kan lida av typ 2-diabetes i åratal utan att veta om det. Symtomen på högt blodsocker (hyperglykemi) är bland annat ökad törst, att man behöver kissa ofta, extrem hunger, trötthet och dimsyn. Om blodsockervärdet är högt under lång tid kan andra problem uppstå, bland annat att man ofta får svårläkta infektioner eller stickningar eller domningar i händer och fötter. Män kan få erektionsproblem. Om du upptäcker sjukdomen tidigt har du större chans att hålla dig vid god hälsa och få färre symtom.
Den som lider av typ 2-diabetes har antingen otillräcklig insulinproduktion eller så svarar kroppens celler inte tillräckligt väl på det insulin kroppen producerar (insulinresistens). Varför detta händer är inte helt klarlagt. Forskarna har visat att typ 2-diabetes är vanligare hos personer som är överviktiga, lider av högt blodtryck eller har höga kolesterolvärden. Men många har riskfaktorerna utan att få diabetes, och många av dem som drabbas av typ 2-diabetes är normalviktiga och har normalt blodtryck och normala kolesterolvärden.
Det finns ett antal faktorer som ökar risken för att få typ 2-diabetes, bland annat ärftliga anlag, vikt, stillasittande, ålder, prediabetes (ett tillstånd som innebär att blodsockret ligger högre än normalt) och graviditetsdiabetes (diabetes som utvecklas under graviditet).
Läkarna använder blodprover för att fastställa diabetes. Vanligtvis får du instruktioner om att inte äta under en viss tid innan du lämnar blodprovet. Provet skickas till ett laboratorium där blodsockerhalten (glukoshalten) i ditt blod mäts. Vissa läkare gör själva mätningen på mottagningen med en glukosmätare.
Informationen på denna webbplats bör inte användas som ett substitut för ett samtal med din läkare. Tala alltid med din läkare angående diagnos och behandling.