Om dystoni

Dystoni är en grupp av neurologiska sjukdomstillstånd som kännetecknas av muskelsammandragningar som tvingar vissa delar av kroppen till onormala och ibland smärtsamma rörelser eller kroppsställningar. I många länder betecknas dystoni som en sjukdom men i Sverige föredrar neurologerna att beteckna funktionsstörningen som symtom eller syndrom.

Personer som drabbas av dystoni får ofta starkt försämrad livskvalité då muskelsammandragningarna påverkar de dagliga funktionerna som gång, sömn, tal samt möjligheten att äta och sitta. Men trots att dystonin har en allvarlig påverkan på motoriken, påverkar den inte en persons uppfattningsförmåga eller intellektuella kapacitet.

Man skiljer mellan generell dystoni och fokal dystoni där den generella dystonin är mer ovanlig. Den debuterar i barndomen eller ungdomen, ofta i ett ben eller en fot, varefter den successivt sprids till andra delar av kroppen. Mer vanliga är de fokala dystonierna som är begränsade till en kroppsdel. Dessa dystonier debuterar i vuxen ålder. En tiondel av de drabbade tillfrisknar spontant inom ett till två år, men i övriga fall stabiliseras dystonin och blir kronisk.

Orsaken till dystoni är okänd men störningen antas orsakas av defekter i motorikcentrum i hjärnans inre delar. Då cirka en fjärdedel av alla drabbade har släktingar med dystoni antas ärftligheten vara en övervägande riskfaktor. Både barn och vuxna drabbas i samma utsträckning.

Symtom

Man vet idag inte exakt hur många som är drabbade av dystoni i Sverige. Man uppskattar att cirka 200 personer insjuknar årligen och att totalt cirka 2500 är drabbade. Men då diagnosen är svår att ställa finns det skäl att tro att de egentliga siffrorna för antalet drabbade är större än så.

Symtomen vid dystoni varierar beroende på vilken kroppsdel som är drabbad. De fokala dystonierna delas in enligt följande:

Cervikal dystoni - utgör den största och allra vanligaste gruppen. Den börjar med att nackens och halsryggens muskler överaktiveras och leder till en ofrivillig vridning av huvudet åt sidan, ofta med inslag av ryckningar och smärta.
Blefarospasm - drabbar musklerna kring ögonen, och medför ofrivillig blinkning och hopknipning av ögonen.
Oromandibulär dystoni - drabbar musklerna i käke, svalg och nedre delen av ansiktet vilket medför att den drabbade får svårigheter att tugga och svälja.
Meiges syndrom - är en kombination av blefarospasm och oromandibulär dystoni.
Skrivkramp - drabbar handens och armens muskler och är ett exempel på dystoni som utlöses av en speciell aktivitet och medför oförmåga att skriva.

Även andra mer ovanliga former med mer utbredda symtom finns. Diagnosen ställs med hjälp av en noggrann genomgång av sjukdomshistorien. Blodprover och röntgenundersökningar kan vara aktuella men då endast för att utesluta andra sjukdomar.

Nästa: Behandlingsmöjligheter

Informationen på denna webbplats bör inte användas som ett substitut för ett samtal med din läkare. Tala alltid med din läkare angående diagnos och behandling.

Uppdaterad: 2011-09-19