Om epilepsi

Epilepsi är en sjukdom som bara i Europa drabbar mer än 3,4 miljoner människor. Epilepsi uppkommer vanligtvis i barndomen eller efter 50 års ålder. Sjukdomen kännetecknas av återkommande epileptiska anfall. Forskare har i en klinisk studie kunnat visa att djup hjärnstimulering kan leda till en påtagligt förbättrad livskvalitet vid epilepsi 2.

Vad är epilepsi och hur yttrar den sig?

Epilepsi är ett symptom på skada i hjärnans elektriska funktion. Ett anfall är resultatet av en tillfällig störning i hjärnans elektriska aktivitet. Enbart i Europa är det över 3,4 miljoner människor som har sjukdomen1. Ett epileptiskt anfall orsakas av en kort urladdning av nervcellerna3. Det påverkar sinnesförnimmelser, beteende och framkallar oavsiktliga rörelser, ovanliga känslor samt förvirring4.

Hos en tredjedel av patienterna visar sig epilepsin mycket tidigt, redan i barndomen. Men den kan också debutera senare, hos en tredjedel av patienterna efter 60 års ålder. Det finns inget enhetligt sjukdomsförlopp vid epilepsi. Om den visar sig i barndomen, mellan ett och tio års ålder, blir patienten ofta senare helt anfallsfri. Hos några patienter är dock epilepsin kronisk, och sjukdomen förvärras successivt5.

Patienter med epilepsi har ofta en kraftigt försämrad livskvalitet och lider av psykiska sjukdomstillstånd som depression och ångest6. Svåra epileptiska anfall och fallolyckor i samband med dessa kan leda till andra sjukdomar och en kortare förväntad livslängd 7.

Det finns två huvudgrupper av epileptiska anfall:

  • Partiella (fokala) anfall: Dessa startar i en begränsad del av hjärnan, men kan sprida sig därifrån till hela hjärnan. Detta kallas sekundär generalisering.
  • Generaliserade anfall: Förloppet och symtomen ger inga indikationer om en begränsad anatomisk region. Anfallsstarten är alltså i detta fall, till skillnad från vid fokala anfall, inte avgränsad.

Hur uppkommer epilepsi?

Vid vissa epileptiska anfall kan man inte fastställa några orsaker – vare sig organiska orsaker i hjärnan eller sådana som hänger samman med störningar av ämnesomsättningen. Läkarna talar då om ”genuin epilepsi”. Om det finns klara orsaker till anfallen kallas det symtomatisk epilepsi. Den symtomatiska epilepsin kan ha många olika orsaker:

  • Hjärnskador till följd av syrebrist, till exempel vid födseln eller på grund av en missbildning i blodkärlen
  • Missbildningar i hjärnvävnaden
  • Hjärntumörer
  • Hjärnskador på grund av olyckor
  • Infektion i hjärnan (encefalit) orsakad av bakterier som meningokocker, eller virussjukdomar som mässlingen, hepatit C eller TBE (fästingburen encefalit)
  • Ämnesomsättningssjukdomar

Epileptiska anfall kan ibland även utlösas akut, av fysisk stress (t.ex. svår sömnbrist), feber, alkoholmissbruk eller droger.

Referenser

  1. 1.Forsgren L et al., The epidemology of epilepsy in Europe - a systematic review. Eur J Neurol 2005; 12: 245-53
  2. Fisher R, et al., Epilepsia 2010; 51(5): 899-908
  3. ILAE, Definition of epilepsy. Epilepsia 2003; 44(Suppl. 6): 15–16
  4. Sander JW, Shorvon SD, Epidemiology of the epilepsies. Journal of Neurology, Neurosurgery, and Psychiatry 1996; 61: 433-43
  5. Blume WT, The progression of epilepsy. Epilepsia 2006; 47(Suppl. 1): 71-78
  6. Téllez-Zenteno JF et al, Psychiatric comorbidity in epilepsy: a population-based analysis. Epilepsia 2007; 48: 2336-2344
  7. Hauser WA et al., Mortality in patients with epilepsy. Epilepsia 1980; 21: 399-412

Informationen på denna webbplats bör inte användas som ett substitut för ett samtal med din läkare. Tala alltid med din läkare angående diagnos och behandling.

Uppdaterad: 2012-05-08

Section Navigation

Additional information

Contact Us

Medtronic AB
Hemvärnsgatan 9
Box 54
171 54 Solna
Medtronic
work Tel +46 (8) 568 585 00
work Fax +46 (8) 568 585 01
Order/Kundservice
Medtronic
work Tel +46 (8) 568 585 10
work Fax +46 (8) 568 585 11
Medtronic
Medtronic
Sweden