Om kärlkramp

Åderförkalkning eller ateroskleros, som det också kallas, orsakas av att fetter ansamlas i kärlväggarna som då blir stela och förträngda. Detta tillstånd drabbar, till viss del, nästan alla svenskar och vi ser det som ett normalt åldrande. Ju mer kärlen blir förträngda desto större blir dock risken för allvarliga komplikationer. Om detta sker i hjärtats kranskärl minskar blodförsörjningen till delar av hjärtmuskeln, vilket i sin tur kan leda till flera olika typer av hjärtsjukdomar. Exempel på dessa sjukdomar är stabil och instabil kärlkramp eller hjärtinfarkt.

Riskerna för åderförkalkning har till stor del att göra med hur vi lever, även om en av de största riskfaktorn är ärftlighet. Har man åderförkalkning i släkten är det därför extra viktigt att försöka påverka de riskfaktorer som går att förändra såsom rökning, fet mat och en stillasittande livsstil.

Stabil och instabil kärlkramp

Man brukar dela in kärlkramp, angina pectoris, i två olika typer: stabil och instabil kärlkramp. 

Stabil kärlkramp kännetecknas av att den håller sig oförändrad under en längre tid. Tillståndet uppstår när en bestående åderförkalkning i ett blodkärl gör det svårt för blodet att rinna fritt. Symtomen märks tydligast vid fysisk ansträngning då hjärtats behov av syre ökar. Vanligen sköts dessa besvär på hjärtmottagningen eller hos din husläkare.

Instabil kärlkramp innebär en försämring av tidigare stabil kärlkramp eller helt nytillkomna besvär. Den instabila kärlkrampen kan ge sig till känna redan vid lätt ansträngning eller till och med vid vila. När kranskärlen täpps igen av fetter bildas ofta så småningom en blodpropp. Blodproppen behöver inte vara speciellt stor, som vid en hjärtinfarkt, den kan ändå orsaka syrebrist och smärta. En stor del av alla patienter med instabil kärlkramp utvecklar någon gång hjärtinfarkt. Det är därför viktig att ta instabil kärlkramp som ett allvarligt varningstecken och se till att bli utredd och vårdad på sjukhus.

Symtom

Med ett förändrat levnadssätt och en ökad medellivslängd har kärlkramp blivit en av de vanligaste hjärtsjukdomarna i västvärlden. Varje år drabbas ungefär 11 000 personer i Sverige. Kärlkramp är ungefär dubbelt så vanligt bland män som bland kvinnor. En förklaring till det kan vara en skyddande effekt av det kvinnliga hormonet östrogen. I samband med klimakteriet sjunker nivåerna av detta hormon och då ökar också risken för kärlkramp hos kvinnor.

En person, som är drabbad av en eller flera förträngningar i kranskärlen, kan känna av bröstsmärtor bakom bröstbenet. Det är heller inte ovanligt att man upplever en strålande smärta som känns ut i halsen och/eller i armarna, oftast på vänster sida. Smärtorna uppträder framför allt vid ansträngning men kan också komma efter måltider och vid extrem känslo-rörelse. I vissa fall kan symtomen också förvärras av blåsigt och kyligt väder. Vid mer uttalad sjukdom kan kärlkramp också uppträda i vila.

Kvinnor upplever ofta mer diffusa symtom vid kärlkramp. Många gånger saknas de klassiska symtomen helt och ersätts av andra åkommor som till exempel magont, ryggont eller ångest.

Nytillkomna bröstsmärtor bör alltid tas på allvar och ses som en varningssignal ifrån hjärtat. De säger oss att något är fel och att vi inom något dygn bör söka läkarhjälp.

För att diagnostisera kranskärlssjukdom är eventuella symtom i patientens sjukdomshistoria viktiga faktorer att beakta. Efter samtal om symtomen med läkaren görs ofta en EKG- undersökning. Man tar också blodprover som kan visa på blodbrist, diabetes eller förhöjda blodfetter. Vidare kan arbetsprover med EKG och kranskärlsröntgen göras för att läkaren säkert skall kunna ställa diagnosen kärlkramp och för att bestämma vilken behandling som kan vara lämplig.

Om du drabbas

Instabil kärlkramp bör alltid ses som ett allvarligt varningstecken på att något är fel. Så mycket som 20-40% av alla som lider av instabil kärlkramp drabbas någon gång hjärtinfarkt
Ring därför alltid efter ambulans (112) om du eller någon annan:

  • känner stark eller krampartad smärta bakom bröstbenet som varar i mer än 15 minuter
  • har en diffus men obehaglig känsla i bröstet som varar i mer än 15 minuter
  • upplever obehaglig smärta som strålar ut i halsen och/eller armarna

 

Informationen på denna webbplats bör inte användas som ett substitut för ett samtal med din läkare. Tala alltid med din läkare angående diagnos och behandling.

Uppdaterad: 2011-09-19

Section Navigation

Additional information

Take Charge

Contact Us

Medtronic AB
Hemvärnsgatan 9
Box 54
171 54 Solna
Medtronic
work Tel +46 (8) 568 585 00
work Fax +46 (8) 568 585 01
Order/Kundservice
Medtronic
work Tel +46 (8) 568 585 10
work Fax +46 (8) 568 585 11
Medtronic
Medtronic
Sweden