Ryggmärgsstimulering har betytt otroligt mycket för mig

Ett kraftigt diskbråck i ländryggen vid 22 års ålder blev starten på decennier med svår smärta för 56-åriga Maud Mattson Rask i Iggesund. I mars 2008 implanterades Maud med Medtronics nya uppladdningsbara neurostimulator, RestoreULTRA. Hon har haft Medtronics neurostimulatorer sedan 1990 – tidigare har hon fått byta stimulator vartannat år – nu räcker det med vart nionde. Här kan du läsa om Mauds liv innan hon fick sin neurostimulator, vad som hänt efteråt och vad stimuleringen betytt för henne.

– Ryggmärgsstimulering är ett sätt att få livet tillbaka, säger Maud. Jag kan inte säga hur mycket smärtan reduceras genom stimuleringen, utan den bästa värdemätaren för mig är att jag med stimulatorn påslagen kan arbeta och ha ett drägligt liv. Det är faktiskt ovärderligt.

Maud växte upp på ett jordbruk där hon tidigt lärde sig att hjälpa till. Vid tretton års ålder fick hon sommarjobb på ett tvätteri där hon sedan efter nionde klass började arbeta. Många tunga lyft i den stressiga miljön blev påfrestande för kroppen. Ryggsmärtorna fanns där under en längre tid, och vid 22 års ålder fick Maud ett kraftigt diskbråck i ländryggen.

– Jag hade fruktansvärda smärtor, säger Maud. Jag kunde knappt inte äta, men var envis och ville inte gå till läkaren. Jag blev sängliggandes, fick feber och kunde inte gå på slutet. När jag väl kom till sjukhuset svimmade jag i väntrummet. Efter operationen sade läkaren att det var det största diskbråck han någonsin sett.

Vid 22 års ålder fick Maud ett kraftigt diskbråck i ländryggen som orsakade fruktansvärda smärtor.

Vid 22 års ålder fick Maud ett kraftigt diskbråck i ländryggen som orsakade fruktansvärda smärtor.

– Via arbetsförmedlingen omskolade jag mig till kontorist, säger Maud. Det var dock inte så bra för min rygg att sitta så mycket som jag gjorde. Två år efter operationen fick jag också barn. Min son var sjuk långa perioder under det första året, så jag blev tvungen att bära honom mycket. Det ledde till att jag snabbt blev sämre och fyra år efter den första operationen opererades jag igen. Det visade sig att kotorna låg emot varandra och att jag riskerade att dö. Man lade in två stålkulor mellan mina ryggkotor.

– Efter ett års sjukskrivning började jag jobba igen. Under elva års tid levde jag dygnet runt med smärtor. Värkmedicin hjälpte bara delvis. Det sociala livet blev lidande eftersom jag inte kunde vara med på så många aktiviteter. Tanken på att gå till arbetet höll mig dock igång. 1989 kände jag att det var något konstigt med ryggen igen. De stålkulor som blivit inopererade tidigare mejslades ut och jag blev stelopererad.

– Efter steloperationen hade jag fortfarande väldigt ont, säger Maud. Jag var tacksam för att jag kunde gå, men mycket mer än så klarade jag inte. Via en sjuksköterska på sjukhuset i Hudiksvall som berättade för mig om baksträngsstimulering fick jag kontakt med Akademiska sjukhuset i Uppsala. Ett år senare hade jag fått en neurostimulator inopererad och jag kunde ganska snart därefter börja arbeta igen. Oturligt nog drabbades jag av en infektion av den utanpåliggande dosan så man var tvungen att ta ut elektroden. Jag fick vänta ett år innan jag fick kunde få en ny och sedan dess har stimuleringen fungerat bra.

– Väntetiden innan batteribytena har varit svår för mig. Ofta har jag fått vänta upp emot åtta veckor på operation efter att batteriet tagit slut. Och måste man som jag byta batteri vartannat år blir det ångestfyllt. Det känns därför väldigt skönt och tryggt att ha fått den nya uppladdningsbara stimulatorn. Nu laddar jag själv batteriet en gång i veckan, och så vet jag att jag inte behöver opereras igen förrän om nio år.

Maud Mattson Rask

Neurostimulering har betytt otroligt mycket för mig

– Jag har mått väldigt dåligt under väntetiderna när jag fått klara mig utan stimulering, säger Maud. Ofta har jag blivit sjukskriven, och nu sist blev jag sängliggandes med 40-graders feber, huvudvärk och blödningar i underlivet. Kroppen orkade helt enkelt inte. Nu slipper jag förhoppningsvis tre, fyra sådana perioder utan smärtstimulering under de närmaste nio åren.

– Jag har blivit duktig på att hantera smärta och att hitta positiva saker i vardagen, säger Maud. Men utan ryggmärgsstimulering vet jag inte om jag skulle ha orkat. Utan stimuleringen var det som om jag bara var smärta, och inte hade något att ge i längden. Då kände jag mig mest som en belastning för familjen, släkten och samhället.
– Jag är tacksam för den här tekniken, säger Maud. Neurostimulering har betytt otroligt mycket för mig. Att kunna försörja mig själv och veta om att jag är behövd på jobbet har alltid varit en stark drivkraft och en viktig anledning till att jag kommer upp och igång på morgonen.

Mauds operationer

  • 1973 – Maud opereras för diskbråck.
  • 1977 – Två stålkulor läggs in mellan ländryggskota 3 och 4.
  • 1989 – Stålkulorna mejslas ut och Maud stelopereras.
  • 1990 – Maud får sin första baksträngsstimulator. Hon opereras sedan vartannat år för batteribyte.
  • 2008 – Maud får sin första uppladdningsbara stimulator.
  • 2017 – Mauds uppladdningsbara batteri ska bytas ut.

Informationen på denna webbplats bör inte användas som ett substitut för ett samtal med din läkare. Tala alltid med din läkare angående diagnos och behandling.

Uppdaterad: 2011-11-09

Section Navigation

Additional information

Contact Us

Medtronic AB
Hemvärnsgatan 9
Box 54
171 54 Solna
Medtronic
work Tel +46 (8) 568 585 00
work Fax +46 (8) 568 585 01
Order/Kundservice
Medtronic
work Tel +46 (8) 568 585 10
work Fax +46 (8) 568 585 11
Medtronic
Medtronic
Sweden