Om sköldkörtelsjukdomar

Många miljoner människor över hela världen lider av någon typ av sköldkörtelsjukdom, till exempel förstorad sköldkörtel (struma, elakartade eller godartade sköld-körtelknutor eller överaktiv sköldkörtel). Vissa sköld-körtelsjukdomar kan behandlas med läkemedel medan andra behandlas mest effektivt med kirurgiska ingrepp.

Definition

Sköldkörteln sitter på halsens framsida strax nedanför strup-huvudet, precis framför luftstrupen. Den är formad som en fjäril, med två lober, en på var sida, som är förenade genom ett smalt vävnads-parti. De nerver som kontrollerar stämbanden ligger precis bakom sköldkörteln.

Normalt varken ser eller känner du av sköldkörteln. Men om den förstoras orsakar den en svullnad på halsen, och det är det som kallas struma. Det finns även andra typer av sköldkörtelsjukdomar som inte ger synlig struma.

Sköldkörteln producerar viktiga hormoner som kallas T3 (trijodidtrionin) och tyroxin (T4). Dessa hormoner reglerar kroppens ämnesomsättning, det vill säga hur kroppen utvinner energi ur födan. Om din sköldkörtel inte fungerar som den ska använder kroppen energin långsammare eller snabbare än normalt.

Tillstånd när sköldkörteln är underaktiv kallas hypotyreos. Hypotyreos kan leda till viktuppgång, trötthet och frusenhet. Om sköldkörteln är överaktiv (hypertyreos) producerar den mer sköldkörtelhormon än din kropp behöver. Hypertyreos ger viktnedgång och hjärtklappning och gör att man känner sig varm.

Orsaker

Struma kan orsakas av flera sjukdomar, bland annat:

  • Graves sjukdom, som innebär att sköldkörteln svullnar upp och bildar för mycket tyroxin.
  • Tyreoidit (inflammation i sköldkörteln), som kan ha flera orsaker, till exempel en virusinfektion.
  • Jodbrist, eftersom sköldkörteln måste ha jod för att producera sköldkörtelhormonerna. Om du får för lite jod i kosten svullnar sköldkörteln upp när den försöker producera tillräckligt med hormon.
  • Läkemedel, eftersom vissa läkemedel, till exempel amiodaron, alfa-interferon och litium, kan orsaka struma.
  • Ärftliga faktorer. Vissa människor har en ärftlig benägenhet att drabbas av förstorad sköldkörtel.

Knölstruma (små knölar i sköldkörteln) kan orsakas av:

  • En cysta – en vätskefylld godartad (icke-cancerös) blåsa.
  • Ett adenom – en fast godartad tumör.
  • En elaktartad (cancerös) tumör (sällsynt).

En överaktiv sköldkörtel (hypertyreos) kan bero på Graves sjukdom eller på knölstruma.

De två främsta orsakerna till för låg sköldkörtelaktivitet (hypotyreos) är autoimmunitet (vita blodkroppar angriper sköldkörteln och förstör dess celler) och biverkningar av behandling mot sköldkörtelsjukdomar. I sällsynta fall kan nedsatt sköldkörtelfunktion vara ärftlig, en komplikation av en virusinfektion eller en biverkning av vissa läkemedel.

Symtom

Om din sköldkörtel producerar för mycket hormon har du troligen något eller några av följande symtom på hypertyreos:

  • Rastlöshet, oro, lättrördhet, lättretlighet, dålig sömn och en känsla av att alltid "vara på gång".
  • Skakande händer.
  • Viktnedgång trots ökad aptit.
  • Hjärtklappning.
  • Svettning, känslighet för värme och ökad törst.
  • Diarré eller behov av att gå på toaletten oftare än vanligt.
  • Andfåddhet.
  • Hudproblem, till exempel håravfall och klåda.
  • Förändringar av menstruationen – ofta blir mensen mycket sparsam eller oregelbunden.
  • Trötthet och muskelsvaghet.
  • Svullnad vid sköldkörteln på framsidan av halsen (struma).

Riskfaktorer

Det finns några faktorer som kan öka risken för att få sköldkörtelsjukdomar, bland annat:

  • Kön – kvinnor löper sex till åtta gånger högre risk än män att drabbas av en sköldkörtelsjukdom.
  • Ålder – personer över 50 löper ökad risk att få en sköldkörtelsjukdom.
  • Om det finns sköldkörtelsjukdomar i släkten, om du själv har haft sköldkörtelbesvär tidigare, till exempel under eller efter graviditet, eller om personer i din närmaste familj har haft sköldkörtelsjukdomar löper du större risk att själv drabbas.
  • Rökning. Risken att drabbas av autoimmun sköldkörtelsjukdom ökar om man röker.
  • Jodintag. Om du inte får tillräckligt med jod i kosten, eller om du får för mycket jod genom att ta jod eller växtbaserade kosttillskott med jod, kan risken för sköldkörtelproblem öka.
  • Vissa medicinska behandlingar och läkemedel ökar risken för sköldkörtelproblem.
  • Svår stress. Omvälvande livshändelser som dödsfall eller skilsmässa eller stark fysisk stress, till exempel en bilolycka, kan utlösa autoimmun sköldkörtelsjukdom.

Diagnos

Det krävs en läkarundersökning för att ställa diagnos på sköldkörtelsjukdomar. Läkaren koncentrerar sig särskilt på sköldkörteln och på andra delar av kroppen och andra tecken som kan avspegla sköldkörtelproblem, till exempel hud, naglar, hår, hjärta, vikt och kroppstemperatur. Dessutom får du lämna blodprover så att halten av sköldkörtelhormoner kan mätas. Läkaren kan också behöva "titta på" sköldkörteln med olika bilddiagnostekniker. Om du har en knöl på sköldkörteln går det att göra en finnålsbiopsi, det vill säga föra in en tunn nål direkt i knölen och ta ut några celler som kan kontrolleras för cancer.

 

Informationen på denna webbplats bör inte användas som ett substitut för ett samtal med din läkare. Tala alltid med din läkare angående diagnos och behandling.

Uppdaterad: 2010-12-09

Section Navigation

Additional information

Take Charge

Contact Us

Medtronic AB
Box 1034
164 21 KISTA
Medtronic
work Tel +46 (8) 568 585 00
work Fax +46 (8) 568 585 01
Order/Kundservice
Medtronic
work Tel +46 (8) 568 585 10
work Fax +46 (8) 568 585 11
Medtronic
Medtronic
Sweden