Stroke, som med ett svensk ord kallas slaganfall, är ett samlingsnamn på hjärninfarkt och hjärnblödning.
De allra flesta fall av stroke beror på hjärninfarkt. När ett blodkärl till hjärnan blir tilltäppt av åderförkalkning (blodpropp) uppstår syrebrist. Det är detta tillstånd som kallas för hjärninfarkt och det leder till att den del av hjärnan som ska få sin syreförsörjning av det drabbade kärlet, blir skadad.
Ibland kan en blodpropp snabbt lösas upp av sig själv. Den ger då en tillfällig syrebrist i hjärnan med endast kortvariga symtom som följd. En sådan övergående syrebrist i hjärnan kallas transitorisk ischemisk attack, TIA. När ett kärl inne i hjärnan, eller på hjärnans yta brister på grund av att kärlväggen försvagats av åderförkalkning kallas tillståndet istället för hjärnblödning.
Vid stroke dör hjärncellerna inom ett område i hjärnan vilket innebär att den drabbade förlorar den funktion som styrs från den drabbade delen av hjärnan. Om det uppstått en skada i den dominanta delen av hjärnan kan följden bli språksvårigheter av olika slag och vid skador i den ickedominanta delen kan skadorna istället uppträda i form av perceptionsstörningar och rubbningar i rumsuppfattningen.
Stroke bör behandlas på sjukhus så fort som möjligt. Om man misstänker att man själv eller någon anhörig har drabbats ska man ringa 112 efter ambulans.
Stroke är en av våra stora folksjukdomar. Varje år insjuknar knappt 30 000 svenskar. Män har en något större risk att drabbas än kvinnor i samma ålder. De övriga riskfaktorerna för stroke är:
Oftast kommer symtomen vid stroke inom loppet av några minuter. Det är själva skadeområdet i hjärnan som bestämmer vilka symtomen är. Nedan följer exempel på några vanligt förekommande:
De flesta fall av stroke eller misstänkt stroke bör utredas på sjukhus omedelbart. Den första bedömningen görs redan på akutmottagningen. Utredningen kartlägger symtomen i detalj för att kunna bestämma var skadan sitter, om det rör sig om en blödning eller en infarkt och vilka funktioner som är drabbade. Vanliga undersökningsredskap är datortomografi och magnetkamera.
Informationen på denna webbplats bör inte användas som ett substitut för ett samtal med din läkare. Tala alltid med din läkare angående diagnos och behandling.