Om svimning

Svimningsanfall, synkope, är ett medicinskt problem som kan medföra allvarliga konsekvenser, såväl kroppsliga som känslomässiga, för den som drabbas. Nära en tredjedel av alla svimningsbenägna personer drabbas av fysiska trauman, såsom skador efter fall eller trafikolyckor. På grund av detta tvingas dessa personer ofta att förändra sina dagliga aktiviteter både inom arbetslivet och på fritiden. Förutom kroppsliga skador drabbas dessutom nära 75% av någon form av psykiskt betingade problem, särskilt om orsaken till svimningarna inte kan fastställas.

Svimningsanfall drabbar människor i alla åldrar. För en del är anfallet en enskild händelse, medan andra drabbas om och om igen.

Symtom

De flesta som drabbas av ett svimningsanfall känner av ett blodtrycksfall eller upplever någon annan typ av förvarning om att anfallet är på väg. Många känner yrsel, hjärtklappning och/eller får underliga hörsel- och synupplevelser innan det svartnar för ögonen. En del kan också känna att vissa kroppsdelar, som till exempel läpparna, sakta domnar bort innan de svimmar helt. Andra hinner inte känna någonting utan vaknar bara plötsligt upp från ett svimningsanfall. Som utomstående kan man ibland se att någon håller på att svimma genom att personen plötslig bleknar och blir kallsvettig

En avsvimmad person kan ibland också skaka eller krampa. Själva avsvimningen är kortvarig, högst ett par minuter, men för det mesta kortare än så. Många mår bra nästan direkt när de vaknar upp medan andra kan behöva en längre tid innan de känner sig helt orienterade igen.

Om du drabbas

Många som lider av återkommande svimningar vet inte om och hur de skall söka hjälp. Men eftersom anfallen faktiskt kan vara ett tecken på en allvarlig sjukdom bör alla som drabbas söka läkare.

Om du och din husläkare inte lyckas fastställa orsaken till svimningsanfallen bör du överväga att ta kontakt med en specialist, såsom en kardiolog, neurolog eller psykolog. Kardiologens område är hjärtat medan neurologen arbetar med huvud- och hjärnskador. Hos psykologen kan man få hjälp om anfallen orsakas av extrem stress eller panikattacker. Vid ett besök hos någon av dessa läkare får du vara beredd på att svara på frågor som:

  • Hur länge svimningsanfallen har pågått
  • Hur många svimningsanfall du har haft
  • Hur lång tid det går mellan svimningsanfallen
  • Om du har skadat dig på något sätt till följd av dessa svimningsanfall
  • Om det finns någon som sett dig under dessa svimningsanfall som kan beskriva anfallets natur

Diagnos

Hälsoriskerna kopplade till de oförklarade svimningsanfallen kan vara allvarliga. Om anfallen orsakas av en onormal hjärtrytm är det viktigt att diagnostisera och behandla detta omgående för att minska risken för stroke eller plötsligt hjärtstopp.

EKG anses vara det i särklass bästa diagnostiska verktyget om man misstänker att orsakerna till svimningsanfallen härstammar ifrån ett hjärtproblem. Andra undersökningsmetoder vid misstänkt hjärtproblem innefattar exempelvis ortostatiskt prov på tippbräda samt invasiv elektrofysiologisk undersökning. 

Vid undersökning med tippbräda försöker man simulera ett tillstånd som kan orsaka ett svimningsanfall. Genom att tippa patienten från liggande till stående position och sedan låta patienten stå orörlig på tippbrädan kan läkaren mäta hur blodtrycket och hjärtats hastighet och rytm förändras under dessa omständigheter.

Vid en elektrofysiologisk undersökning förs speciella katetrar in i hjärtat via olika blodkärl, för att registrera hjärtats elektriska impulser. Man kan på detta sätt se hur de elektriska signalerna sprids i hjärtat, och även med elektrisk ström försöka att starta en rytmrubbning.

Trots att det finns ett flertal undersökningar för att utreda eventuella hjärtproblem som orsak till svimningsanfallen förblir 10-26% av dessa patienter odiagnostiserade efter genomgånga undersökningar. Detta beror främst på svimningsanfallens karaktär och de ofta långa intervallerna av symtomfrihet. Eftersom det är de oregelbundna svimningsanfallen med långa intervaller av symtomfrihet som är de svåraste att diagnostisera kan man använda en implanterbar hjärtmonitor med långtidsminne, för att kunna registrera patients hjärtrytm under en längre tid. En sådan hjärtmonitor går under benämningen ICM (Insertable Cardiac Monitor) och har utvecklats av Medtronic för att hjälpa denna patientgrupp.

Medtronics hjärtmonitor, Reveal, kan övervaka patientens hjärtrytm i upp till 3 år och har vid kliniska studier visat sig kunna diagnostisera 83-94% av de patienter som ingått i synkopestudierna. Diagnos ställdes i medeltal fem månader efter implantationen, vilket tydligt visar på behovet av en registreringstid som kraftigt överstiger konventionella metoder, som exempelvis 24-timmars bandspelar-EKG.

 

Informationen på denna webbplats bör inte användas som ett substitut för ett samtal med din läkare. Tala alltid med din läkare angående diagnos och behandling.

Uppdaterad: 2011-09-19

Section Navigation

Additional information

Take Charge

Contact Us

Medtronic AB
Hemvärnsgatan 9
Box 54
171 54 Solna
Medtronic
work Tel +46 (8) 568 585 00
work Fax +46 (8) 568 585 01
Order/Kundservice
Medtronic
work Tel +46 (8) 568 585 10
work Fax +46 (8) 568 585 11
Medtronic
Medtronic
Sweden