Behandling vid takykardi

Beroende på hur svåra besvär man har med sin snabba hjärtrytm, takykardi, får man olika slags behandling. Vilken behandling som är bäst för dig beslutas alltid i samråd med din läkare.

Vid förmaksflimmer finns fyra behandlingsvägar:

1. Elkonvertering

Denna metod går ut på att återställa hjärtrytmen med hjälp av en elektrisk stöt. När den elektriska stöten levereras över bröstkorgen är patienten nersövd.

Elkonvertering är en beprövad behandlingsmetod som inte ger några biverkningar.

2. Medicinering

Den andra metoden innebär att man har kvar själva förmaksflimret men att besvären lindras med hjälp av läkemedel. Det är vanligt med blodförtunnande medel, som minskar risken för blodpropp, under förberedande behandling. Efter vidare utredning ges även läkemedel som kan återställa hjärtrytmen i form av tabletter eller sprutor. Fördelen med medicinering är att man slipper sövas medan nackdelen är de eventuella biverkningar som medicineringen kan ge.

3. Ablation

Genom ett mindre operativt ingrepp kan man förstöra de specifika delarna av hjärtat som startar de onormalt snabba signalerna. Detta görs genom att punktvis hetta upp hjärtvävnad med hjälp av en kateter som leds till hjärtat genom en ven i ljumsken. I samband med att vävnadscellerna hettas upp förstörs de, vilket skapar en skada med ärrvävnad. Denna ärrvävnad blockerar den elektriska aktiviteten som orsakar förmaksflimret och ger förutsättningar för de elektriska vägarna i förmaket att återgå till sin normala funktion.

4. Mazeoperation

En metod för särskilt svåra fall av förmaksflimmer där annan behandling inte lett till normal hjärtrytm, är ett öppet kirurgiskt ingrepp som kallas mazeoperation. I hjärtats båda förmak görs ett antal snitt som sys ihop för att skapa en labyrint, engelskans maze. Syftet med detta är att få till stånd en fortledning av den elektriska impulsen mellan de olika delarna i hjärtat och på så vis få tillbaka den normala hjärtrytmen.

Vid behandling av kammartakykardi/ventrikulär takykardi finns tre möjligheter:

1. Medicinering

De mediciner som finns att tillgå idag kan inte bota en rytmrubbning. Medicinens uppgift är istället att hindra hjärtrubbningen att ta fart genom att sakta ner de elektriska signalerna i hjärtat.

Alla läkemedel kan dock ge biverkningar. En biverkning av mediciner som har till uppgift att minska hjärtrubbningar kan vara att de istället skapar rubbningar av sig själva. I vissa fall påbörjas medicineringen under sjukhusvistelsen då man har möjlighet att övervaka patienten noga.

2. Ablation

I vissa fall kan man genom ett mindre operativt ingrepp förstöra de specifika delarna av hjärtat som startar de onormalt snabba signalerna. Detta görs genom att punktvis hetta upp hjärtvävnad med hjälp av en kateter som leds till hjärtat genom en ven i ljumsken. I samband med att vävnadscellerna hettas upp förstörs de, vilket skapar en skada med ärrvävnad. Denna ärrvävnad blockerar den elektriska aktiviteten som orsakar kammartakykardin och ger förutsättningar för de elektriska vägarna i kamrarna att återgå till sin normala funktion.

3. Implantation av defibrillator

Läs mer om behandling med defibrillator under implanterbar defibrillator.

Vid kammarflimmer/ventrikelflimmer, där hjärtats möjlighet att pumpa runt blodet i kroppen plötsligt har upphört (plötsligt hjärtstopp), består behandlingen av två faser:

Den första fasen är en akut fas där man, med hjälp av hjärt- och lungräddning och/eller en defibrillator, får blodet att pumpas runt i kroppen till dess att hjärtat börjat slå normalt igen.
Den andra fasen börjar på sjukhuset efter att patienten blivit återupplivad.

Mer information om vad ett hjärtstopp egentligen är, och hur en behandling med en extern defibrillator går till finns under plötsligt hjärtstopp.

Nästa: Om ICD:er

Informationen på denna webbplats bör inte användas som ett substitut för ett samtal med din läkare. Tala alltid med din läkare angående diagnos och behandling.

Uppdaterad: 2010-11-11